Hoppbacken i Hindås

Alla projekt är olika men ibland får man arbeta med rariteter.
VBK har fått uppdraget att vara kontrollansvarig enligt PBL för Hindås Hoppbacke.

De första backarna som byggdes var av trä, de är nu ersatta av den lilla hoppbacken från 1932 som är huggen i sten samt den stora hoppbacken byggd i betong.

Erik Boströms stiftelse arbetar sedan en tid tillbaka med den stora hoppbacken. Förhoppningen är att efter upprustning och renovering ansöka om att få bevara anläggningen som byggnadsminne. En byggnadsminnesförklaring underlättar för framtida bidrag. Hoppbacken som är en symbol i Hindås och man räknar inte med att använda backen för skidåkning utan planerar för ljussättning av konstruktionen samt utsiktsplats på toppen.

Hindås Hoppbacke ska byggas till med hiss, trappa samt en förgård. Det nya tornets bottenplatta ska vara ca 4x4 meter och förankras i berg. Det kommer vara tre avstigningsnivåer där den sista avstigningsnivån ska vara inglasad. Man tar hand om den befintliga konstruktionen där man bland annat på vissa ställen behöver blästra och rengöra armering för att sedan bygga upp igen med sprutbetong. På bilden ser man att de ställen där armering har frilagts är blåmarkerade så att betongentreprenören tydligt ska se vart betonglagningar ska ske.

Hoppbacken är ca 75 meter lång och ca 30 meter hög.

Erik Boströms stiftelse är beställare.
Ateljé Sjösala har tagit fram arkitektritningarna.
Epsilon byggkonsult har projekterat betong och stålkonstruktionen för hiss och trappa.
GVV är totalentreprenör.

Projektet drivs genom en stiftelse och man är beroende av sponsorer för genomförandet av nödvändiga reparationer. Tidigare ägaren, Erik Boström, har bidragit med en grundplåt varvid Länsstyrelsen beviljat Kultutmiljöstöd med 750 000 kronor. För vidare utveckling har LEADER-medel sökts.

Stiftelsen har en hemsida där man kan läsa mer om projektet http://hoppbacken.se/

Foto från Hindåsgårdens arkiv.

Foto från Hindåsgårdens arkiv.